Tvillingar

Ibland kan jag få en bild på att tvillingar är två personer med en väldig tajt och fin relation. Man hör ju då och då om personer som nästan blir som en person - ve och fasa, och därför läggs mycket vikt på att informera om att man skall göra dem till egna individer.

Jag har tydligen lyckas _väldigt_ bra med den biten...

För bra kanske tom...

For jag blir tokig över mina 12 åringar flickors relation ibland. De är som hund och katt!
I morse var det kaos, milt sagt. S skulle ha sina svarta tajts, men det var Js som fanns på torkställningen. Hon frågade J om hon hade hennes, med det hade hon givetvis inte (utan att ens kolla upp). S fick utbrott och kunde ju förstås inte gå till skolan då hon inte hittade sina tajts (och hon har givetvis bara ett par tajts...?)

Hon ansåg att J var boven och att hon nog hade hennes tajts, men att hon var så egoistisk att hon inte kunde kolla eller låna henne tajts. Skrikande och gapande. J skulle skvallra om S, S låste in J i sitt rum... Så höll de på, ena ledsen och andra arg.

J hade S tajts visade sig... S slängde Js tajts i tvätten, varpå J vägrade ha dem på sig för nu var de smutsiga (?)...

De kom till skolan båda två, förhoppningsvis i tid, den ena med tajts och den andra utan (fast med jeans )

När skall de inse att de har den stora förmånen att alltid har en bästis nära? När kommer den goda frukten av min uppfostrade som två olika individer? Det kan nog bara bli bättre...

Tur att det också finns bra dagar...

Bilden av mina söta flickor när lokaltidningen intervjuade dem, det var väl förra året.